avtrubbad

vi har figurat ut lite saker i kväll
om behov och om reaktioner
nu känns det lite som att jag inte behöver dig just nu

sen gick det inte att tänka mer
jag blev gråtfärdig lite och jag insåg min ilska
jag trodde inte att den fanns för just det
och nu är jag lite avtrubbad
lite full(proppad)
och väldigt tom





get off me.

säger ingenting.
gömmer mig i för stora skjortkragar och bakom regnet.
tittar bort.
försöker dumpa mitt dåliga samvete åt ett annat håll.
går som i en bubbla.
det gör så ont.
förstår inte ens varför.
varför gör det så in i helvetes ont.
förstår inte ens varför jag måste ha dåligt samvete.
eller ens varför jag känner att jag måste ha det.
det måste jag ju inte.

det här är svårare än primtalsfaktorisering

ge mig något att banka på

För tänk,
Jag orkar inte längre
Jag orkar inte vara arg mer
vara fly förbannad
och så in i helvete ledsen

Jag orkar inte stå till
stå kvar
stå fast för allt

Jag orkar inte kämpa mot
Kämpa mot det dom andra tycker
Kämpa för det som är rätt
Det som faktiskt också känns rätt

Jag orkar inte ens det längre
För jag orkar inte bli besviken
Gång på gång
När jag inser och förstår att det nog inte är många ändå
Inte många som står kvar när det blåser som mest

För att förstärka oss i den här in i helvetes jävla djupa skäggiga hålan

mentalt alltså

det är nog det svåraste jag varit med om
att hålla fast 
när det redan brinner i alla knutar

de får tro vad de vill

ska börja lita på mig själv
börja tro på vad jag känner
att det jag känner är det jag känner och det är viktigt
ingen jävla överkänslighet
den finns inte
det man känner, känner man

jag ska börja lita på mig själv,
fan vad jag ska det

åt helvete med honom


det går.

tänk att jag kan jag
jag kan hålla fast
veta vad jag vill

jag kan hålla mig ifrån
så långt ifrån
och så jäkla nära

på rätt sätt den här gången
så att jag mår bra

tänk att jag kan det.

RSS 2.0