shit, jag är nog så jävla kär egentligen

Något hände idag. 
Han går ut från skolbyggnaden precis innan mig och jag förstår direkt att shit, vi kommer åka samma buss hem. Min puls höjs brutalt och hela vägen till busshållsplatsen vet jag inte vad jag ska ta mig till. Hur det ska gå till. Och varför. Framför allt varför det händer nu när jag är som känsligast och inte klarar något. Nu när jag är svag igen. Fast man kanske ska tacka också. Jag menar, det där igår gör i alla fall att det är ok för oss att hälsa på varandra.
-
Jag kommer fram till busshållsplatsen lite efter honom och han står där lutad mot glasrutan med den där instrumentväskan vid fötterna. Jag hälsar på några klasskompisar innan jag ställer mig på samma sätt fast lutad mot glasrutan mitt emot. Vi hälsar inte än. Jag vågar inte titta på honom. Jag kan inte ens se honom i och för sig, om jag inte vrider huvudet jättemycket åt hans håll. Mitt hår ligger i vägen. Det känns som en evighet när jag står där mot det kalla glaset och jag är så nervös att jag måste byta position med benen hela tiden för att de inte ska börja skaka.
-
Så kommer bussen upp för backen och nu har jag bestämt mig för att vända mig mot honom och hälsa innan vi kliver på bussen, det borde bli naturligt har jag tänkt. Det blir det. Jag får tag på hans blick nickar och ler och får ett varmt leende tillbaka. Jag hoppas så innerligt inombords att jag ler ordentligt nu och inte så där stelt som det brukar bli. Så går vi på bussen och jag sätter mig vid ett tomt tvåsits-säte i främre delen av bussen. Tänker att jävlar vad skönt nu är det över. Fast nej.
-
Han och en klasskompis till honom sätter sig på de nedfällbara sätena till höger om mig och nu kan han se rakt mot mig. Min sida mot hans framsida och jag kan inte andas. Jag vet inte vad jag ska göra och sitter stelt i samma position i vad som känns som flera timmar. Byter musik men inte allt för ofta för mina fingrar skakar och det syns säkert väl. Vid de här laget har jag kommit på att hans kompis ska hoppa av rätt tidigt och jag sätter det som ett slags mål. Att byta position då, så att jag blir mer vänd mot honom. Jag måste det. För jag kan inte se honom nu heller nästan. Mitt hår är i vägen igen. Så kommer vi till stoppet och jag vrider mig några centimeter åt hans håll. Min puls höjs ytterligare och det känns som om jag vunnit hela OS.
-
Snart hoppar gråhårig rödklädd dam på, sätter sig i sätet framför mitt och börjar prata med honom. Jag undrar om de känner varandra eller om han bara är en sån där som gamlingar dras till. En vad de skulle kalla "stilig ung man" kanske. Han ler i alla fall jättemycket mot henne och ser ut att svara artigt på hennes frågor. Efter som att jag har musik i öronen hör jag inte vad de säger men jag får ändå ont i magen och kan inte hjälpa att att le lite för jag blir så varm inombords när jag tänker på hur fint hans leende är, hur fin hela han är.
-
Så går tanten av och han pluggar in sina hörlurar igen. Han lutar sig framåt lite, vilar armbågarna på knäna och fingrar på sin mobil. Jag tänker att såhär nära honom har jag aldrig varit såhär länge. Nästa station är hans och jag bestämmer mig för att vända mig lite mer åt hans håll när han ställer sig upp för att gå av, kanske kan jag få le mot honom en sista gång.
-
Han reser sig upp ganska tidigt och tar tag i plastremmen i taket. Jag andas inte. Vänd dig inte om vänd dig inte om vänd dig inte om tänker jag. Och han vänder sig inte om. Inte än. Han står kvar vänd mot mig och när dörrarna öppnas skruvar jag på mig precis tillräckligt för att det ska kännas naturligt att möta hans blick igen. Det funkar. Igen. Vi får ögonkontakt en sista gång, nickar, ler, och sen går han av bussen.
Så andas jag ut. Ja, jag verkligen pustar ut, och känner mig helt dåsig och anfådd, som efter ett hårt träningspass. Pulsen har gått på högvarv i fyrtio minuter och nu kan jag äntligen slappna av.
Vad är det som händer egentligen?
Måste sluta tänka så mycket.

Kommentarer
Postat av: Linnea

åh, det där fick mig att gråta. jag förstår känslan. så nära men så långt bort.

2012-05-20 @ 18:50:20
URL: http://vinterdrog.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0