stupet

och när jag berättat hela historien om helgen,
hur rädd jag var,
hur liten jag kände mig.
då säger hon att, nej du kan ju inte vara sådär.
sluta vara så rädd.
och jag vill inte vara sådär.
jag vill inte inte inte vara så rädd att pulsslagen går så snabbt så jag inte hinner räkna dom.
och jag försöker att slappna av,
jag försöker försöker försöker så hårt att det knakar i hjärtat.
snälla ta slut nu. snälla snälla snälla ta slut. annars dör jag snart tror jag.
för det kan ju inte vara hälsosamt med så hög puls och ett knakande hjärta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0